Friskoleuppgörelsen öppnar upp för fler konfessionella skolor

Vi är inne i skolavslutningstid. Dagar fyllda av bakåtblickar och förhoppningar om en ljusnande framtid på andra sidan sommarlovet. För elever vid vissa av landets fristående gymnasier väntar dock en skolflytt till hösten som de inte själva har valt, då de vid slutet av läsåret fått beskedet att deras skola inte längre kommer att finnas kvar efter hösten.

Att JB-gymnasierna lägger ner sin verksamhet är sorgligt för både elever och personal. Debatten kring friskolor i allmänhet har under flera år fått ett väldigt tydligt fokus på skolor som drivs i företagsform. Kring dessa har det förts en i flera stycken angelägen debatt i det offentliga och det politiska rummet. Det har blivit allt tydligare att det behövs en bred politisk uppgörelse kring hur samhället ska ställa sig till oskäliga vinstuttag i välfärden. Till slut har en uppgörelse kring friskolorna kommit till stånd. Det är något vi också välkomnar, och något som ger hela friskolerörelsen större arbetsro.

Nu när uppgörelsen om vinstdrivande skolor är i hamn vill vi uppmärksamma den rörelse som under tiden har bedrivit ett aktivt och framgångsrikt arbete. Det gäller de konfessionella skolor som inte har som mål att skapa ett ekonomiskt överskott till en ägare, utan vars grundsyfte – precis som en rad andra idéburna skolor – istället har en idémässig prägel. De kristna friskolorna, i sin tur, ifrågasätts återkommande av grupper som vill minimera religionens inflytande i samhällslivet. Sådana ifrågasättanden går dock helt på tvärs med internationella konventioner som Sverige bundit sig till. Föräldrars rätt att välja en utbildning för sina barn som överensstämmer med föräldrarnas ideologiska eller religiösa grundsyn är en grundbult i såväl FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som Europakonventionen. Därtill är den möjligheten också ett omistligt inslag i ett öppet och demokratiskt samhälle.

Kristna friskolor och andra friskolor som inte i första hand drivs för att generera vinster åt aktieägare representerar precis som en hel del kommunala skolor den klassiska svenska kopplingen mellan skola och samhällsengagemang. Dessa skolor och inte minst den kristna friskolerörelsen vill primärt arbeta för mer samhällsinriktande värden; naturligtvis individens utveckling mot sin optimala potential, men också för en positiv och demokratisk samhällsutveckling. Tvärt emot vad många tror så lär sig elever på kristna friskolor att kritiskt granska och värdera såväl religiösa som sekulära sanningsanpråk, eftersom vi på dessa skolor tror på och verkar för en pluralistisk skola och ett pluralistiskt samhälle. Dessa övergripande mål vågar vi påstå inspirerar till en god skolutveckling och ett vässat samhällsengagemang, och följaktligen bör denna typ av skolor nu ha fått en ännu starkare roll inom svensk skola.

Det vi nu hoppas på är att alla svenska skolor, utan fortsatt politiskt experimenterande, får möjlighet att lägga sitt bästa krut på att i lugn och ro verka för en demokratisk, pluralistisk och obyråkratisk skola. I den skolan utgör de kristna skolorna omistliga delar i ett utbildningsväsende som kan blomstra med fler färger och nyanser i färgskalan. Detta skapar i sin tur ett mer dynamiskt Sverige.

Tillsammans med alla andra goda krafter och skolor tror därför de kristna friskolorna på att ”den ljusnande framtid är vår”.

Per Ewert, ordförande för riksförbundet KLEO – Fria Gymnasister
Bo Nyberg, ordförande för Kristna Friskolerådet

Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet

Artikeln publicerad på Newsmill 2013-06-13

Dela innehållet

Tags :

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *