Agera mot människohandeln

Slavarna finns mitt ibland oss. Regeringen måste återinrätta en samordnande funktion för människohandels frågor i regeringskansliet, skriver Annelie Enochson, Eva M Hamberg och Anna Sophie Bonde.

Politiker samlas och utbyter erfarenheter, håller tal och fäster nålar av uppmärksamhet på kartor. Låter det nytt? Nej, men i kampen mot slaveri är detta en nyckelhandling. När representanter från hela världen kom samman på FN-konferensen The Vienna Forum to fight human trafficking var det en nödvändighet att politiker förenade sina krafter för att med lag bekämpa exploatering och förslavande av människor.

Sverige är inte längre sig själv nog. Vårt land befinner sig på kartan sida vid sida med länder som med hjälp av handel med varor och tjänster berikar varandra genom ömsesidigt utbyte. Allt fler politiska ledare erkänner de destruktiva effekterna av protektionism och rigida tullar. I kölvattnet av denna öppenhetens våg synliggörs emellertid en handelsvara som många kanske tror hör hemma på historiens skräphög – handeln med människor.

Slaveriet återfinns inte längre bara på ökenslätter tillsammans med kameler och kroksablar. Vi hittar slavar bland butikernas hyllor där de tvingas snatta varor till slavägares väl utbyggda hälarkedjor. Slavar döljs också bakom grannhusets port dit osedvanligt många män söker sig dagligen. Slavarna syns också öppet tiggande i stadskärnan åt sina herrar.

Offren har ofta det gemensamt att de är minderåriga eller kvinnor. Barn används till arbete som kräver barns egenskaper i form av oskuld och litenhet. Kvinnor utnyttjas sexuellt. Slaveriets orsaker återfinns på två fronter. Det finns både en efterfrågan och ett utbud. Utbudet uppstår i fattigdomen och desperationen när människor ställs i lägen där deras handlingsalternativ är kraftigt beskurna. Barn blir sålda av sina föräldrar eller släktingar, kvinnor luras med fagra och hoppingivande löften för att sedan brutalt berövas det de hoppats på.

Att hejda utbudet handlar därför mycket om att gå till botten med fattigdomens orsaker. När fattigdomsbekämpning diskuteras är äganderätten ett centralt begrepp, eftersom det utgör en förutsättning för tillväxt. Att kunna ha rätten att äga sig själv måste vara en första självklarhet och tydligare avspeglas i länders lagstiftningar. Ofred, brist på jämställdhet och utbildning samverkar sedan med fattigdomen för att beröva människor deras frihet.Den andra fronten hamnar på hemmaplan, där efterfrågan bestämmer omfattningen av slaveriet.

Det är vi som kunder, det mottagande slutet, som utgör förutsättningen för hela den näringskedja som håller slaveriets maskineri i gång. Vi lever inte i ett moraliskt vakuum. De institutioner som verkar normerande i det civila samhället, kyrkor, föräldrar och medmänniskor, har fortfarande en viktig uppgift att fylla. De mänskliga rättigheter som slagits fast i vår lagstiftning är inte bara en exportvara till fjärran världsändar, de måste också vägleda oss i våra dagliga beslut.

Den breda samling av aktörer som möttes i Wien i februari bestod av allt från Hollywood – kändisen Emma Thompson, aktuell med sin utställning The Journey, som skildrar en kvinnas resa genom slaveri – till forumets finansiär, kronprinsen av Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten. FN:s organ UNGIFT (United Nations Global Initiative to Fight Human Trafficing) står som återkommande organisatör av forumet. Målet finns utstakat i FN:s antitraffickingagenda. Vid mötet i Wien enades man om tre ledord för handling som sammanfattar målsättningen: Förhindra, Åtala och Skydda. Vikten av internationella samarbeten och plattformar går inte att överskatta om vi ska ha en chans att utrota slaveriet.

Det är av högsta vikt att Sverige är ledande i att agera mot detta slaveri. Regeringen måste bli handlingskraftigare genom att återinrätta en samordnande funktion för människohandelsfrågor i regeringskansliet.

Annelie Enochson- riksdagsledamot för kristdemokraterna
Eva M Hamberg – professor i migrationsvetenskap vid Lunds universitet
Anna Sophie Bonde – präst i Svenska Kyrkan
artikelförfattarna är knutna till Claphaminstitutet

Publicerat i UNT 2008-05-08

Dela innehållet

Tags :

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *