Oroväckande utveckling

Styrelsen för nykterhetsorganisationen IOGT-NTO uteslöt 30 januari i år pastor Åke Green som medlem på grund av en predikan om homosexualitet som han höll i sin hemförsamling år 2003; en predikan som Green blev frikänd för i såväl hovrätt som högsta domstol.

Uteslutningen reser frågan om yttrandefrihet och föreningsfrihet i Sverige idag.

Rätten att uttrycka sig är oljan i det demokratiska maskineriet. Den handlar om tal, texter och bilder, likaväl som offentliga debatter, ledarsidor och konstutställningar. Yttrandefriheten ligger till grund för andra demokratiska grundstenar: politisk frihet, religionsfrihet, mötesfrihet, öreningsfrihet och pressfrihet.

Farliga attacker
Dagens attacker på yttrandefriheten är farliga. I skenet av tolerans talas det om att vissa grupper, livsstilar eller livsåskådningar inte ska få kritiseras. Enligt Europakonventionen har man till och med rätt att uttrycka sådant som kan upplevas stötande av enskilda, grupper eller staten. Den svenska regeringsformen är också tydlig: ”Varje medborgare är tillförsäkrad yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.”

Blir vissa åsikter förbjudna idag, så blir lätt andra åsikter förbjudna imorgon. Joseph Pitts, kongressledamot i USA säger angående Sveriges agerande i Green-fallet: ”Historien visar att de regeringar som kränker yttrandefriheten och samvetsfriheten är också de som vanligtvis inte hamnar på demokratins och frihetens sida.”

Man ska kunna uttala sig klandervärt, olämpligt, vulgärt eller sårande – lagen ska ändå skydda yttrandefriheten. Vi borde givetvis ha rätt att tycka och säga vad vi vill om sexualitet, profeten Muhammed och invandringspolitik. Man kan exempelvis diskutera om publiceringen av Muhammed-teckningarna eller Greens ordval var lämpligt, men det får inte sammanblandas med om det var lagligt.

Dödshoten mot Lars Vilks, mot Nerikes Allehandas ledning, mot Salman Rushdie och mot danska tecknare från arga muslimer är också ett hot mot yttrandefriheten. För även om samtliga dessa agerade inom lagens ramar så skapar hot rädsla och risken för självcensur är stor. Då har i praktiken yttrandefriheten minskat, även om lagen fortfarande garanterar yttrandefrihet.

Samma sak gäller pastor Åke Green. Högsta domstolen var tydlig i sin friande dom; Green hade agerat inom lagens ram och inte uttryckt missaktning i lagens mening. Inte desto mindre menar nykterhetsrörelsen IOGT-NTO att Åke Green inte kan delta i arbetet för nykterhet på grund av sina åsikter, som han helt lagligen uttryckt. För inte så länge sedan stoppades Alf Svensson som ambassadör för postkodlotteriet på grund av åsikter han uttryckt rörande välsignelse av homosexuella par i kyrkan.

Rädslan sprids
Ju fler sådana exempel desto större osäkerhet skapas i det civila samhället. Det sprids en rädsla för uteslutning ur en gemenskap eller för att inte få jobb på grund av att man uttrycker ”fel” åsikter. Vi ser exempelvis att människor som skrivit på uppropslistan för äktenskapets bevarande ringer och ber att få bli strukna från den på grund av att de skall söka jobb och inte vill att arbetsgivaren skall se att deras namn står med. Under rättegången mot Åke Green uttryckte hundratals utländska jurister och människorättsaktivister sin bestörtning över utvecklingen i Sverige. Yttrandefriheten hotades! Åke Green friades av Högsta domstolen men nu försöker man straffa honom på andra vägar. Även nu reagerar omvärlden, inte minst de med kompetens i juridik, i mänskliga rättigheter samt grunderna för demokrati och en fungerande rättsstat.

”Som ledare för ett globalt nätverk av tusentals jurister kan jag inte tänka mig att det finns någon
försvarare av mänskliga rättigheter som skulle godkänna eller försvara uteslutningen av Green ur IOGT-NTO”, skriver advokaten Sam Ericsson, ledare för Advocates International, ett globalt nätverk av 30 000 jurister i 150 länder. Juristen Benjamin W Bull från USA menar att IOGT-NTO:s agerande liknar en sekularistisk inkvisition. Nationella juristorganisationer från 20 länder i Latinamerika har också reagerat med bestörtning och Rule of Law Institute i Bulgarien uttrycker också sin oro för att yttrande och religionsfriheten successivt inskränks Sverige.

Det har skett en oroväckande tyngdpunktsförskjutning i lagstiftning och rättspraxis liksom i den allmänna debatten, från yttrandefrihet till ”hörandefrihet”. Istället för rätten att yttra sig fritt betonas nu rätten, för vissa grupper, att slippa höra sådant som de kan bli ledsna av. Fokus har flyttats från vad som sades till hur det uppfattades, från det objektiva till det subjektiva. Yttrandefriheten skadas svårt om man inför de ”ömma-tårnas-princip”.

Lagar behövs givetvis, men alla mellanmänskliga relationer ska inte regleras i lag. Vi skapar ett omänskligt samhälle om åsikter och tankar ska regleras i lag. Under livets gång blir det många samtal och åsiktsutbyten vid köksbordet, på bussen, i föreningar, på tidningarnas kultursidor, i Riksdagen och på en bolagsstämma. Ibland är det lättsamt, ibland en upptrissad stämning. Ibland är det hjärtligt och ibland yttras hårda ord. Sånt är livet. Men det offentliga samtalet dör om det införs åsikts- och yttrandeförbud. Demokratin skadas om vissa uppfattningar ska vara åtalbara eller leda till förbud mot deltagande i det civila samhället.

MATS TUNEHAG,
journalist, Fellow vid Claphaminstitutet

BENGT MALMGREN,
läkare, Fellow vid Claphaminstitutet

ROLF ÅBJÖRNSSON,
advokat, vice ordförande för Claphaminstitutet

Publicerat i Skånska Dagbladet 2008-03-01 samt Boråstidningen 2008-03-04

Dela innehållet

Tags : ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *