Forskningsråd

Gallery of the Old Library, Trinity College, Dublin, County Dublin, Eire (Ireland), Europe

Claphaminstitutets Forskningsråd inrättades 2018 som ett led i att ytterligare stärka institutets roll som forskningsinstitut på kristen grund. Rådet leder och samordnar institutets arbete med att utföra vetenskaplig forskning, under den ändamålsskrivning som står i institutets stadgar: att stimulera utbildning, undervisning och vetenskaplig forskning om och i kristen tro, i ekumenisk anda och med Lausannedeklarationen (1974) som utgångspunkt, arbeta för den kristna trons tillämpning på kultur-, tros- och samhällsförhållanden i Sverige och i världen, samt sprida kunskap, forma nätverk och bilda opinion för detta ändamål. Claphaminstitutet är ett forskningsinstitut och en tankesmedja.

Vilka är vi?

Forskningsrådet arbetar på uppdrag av Claphaminstitutets styrelse, och utgörs av:

Per Eriksson, professor och fd rektor vid Lunds Universitet, ordförande i Claphaminstitutet samt Akademi för Tro och Ledarskap (sammankallande); Annika Borg, fil dr i religionsvetenskap; Ola Hössjer, professor i matematisk statistik, Stockholms universitet; Sebastian Ibstedt, fil dr i mikrobiologi; Thomas Marmefelt, docent i nationalekonomi, Södertörns högskola; Johan Sundeen, docent i idéhistoria, Bibliotekshögskolan Borås; Adjungerad: Per Ewert, Claphaminstitutets direktor, doktorerar på Sveriges sekulariseringsprocess

Projektansökningar

Vi tar emot såväl enklare uppslag som mer genomarbetade projektplaner som kan inrymmas under formuleringen ovan. För att kunna behandlas vid rådets nästa möte bör sådana ansökningar insändas senast 10 januari 2020. Använd mejladressen forskning@clapham.se. Vi tar i första hand emot uppslag från disputerade forskare, men kan också bejaka projekt av ännu ej disputerade.

Ansökningar bör omfatta cirka 2000 ord och bestå av följande delar: Syfte/problemformulering, forskningsöversikt (i relevanta fall), tänkt material och metod, samt planerat publiceringsformat.

Projekt som accepteras av Forskningsrådet kan därefter föras vidare till att söka finansiering i Claphaminstitutets namn. Vid godkänd finansiering genomförs projektet under överinseende av Forskningsrådet, och när projektet slutförts beslutar rådet tillsammans med den enskilde forskaren i vilken form resultat ska publiceras.

Avsiktsförklaring

När det gäller relationen mellan tro och vetenskap har Forskningsrådet – i likhet med stiftelsen Claphaminstitutet som helhet – följande grundhållning:

Vi betraktar tro och vetenskap som två likvärdiga kunskapsformer, där vetenskap behandlar den verklighet vi kan uppfatta med våra sinnen, förstärkta med tekniska hjälpmedel, och tro den högre, andliga verklighet som ligger bortom den verklighet vi kan förnimma med våra sinnen, men som vi kan uppfatta genom andlig varseblivning, bortom förnuft och känslor.

Den ena kunskapsformen kan inte överordnas den andra. Vetenskapen är till sin natur konfessionslös och följer sina egna regler, såsom deduktiv och induktiv metod, och är fri från dogmatiska begränsningar. Kristen tro kan inte och får inte påverka vetenskapliga resultat, men kan påverka vilka frågeställningar man väljer. Axiom och hypoteser är i sig utryck för tro, om än av annat slag än gudstro, då de utgör förmodanden om den värld vi kan uppfatta med våra sinnen, vilken inte desto mindre är skapad av Gud.

Judisk-kristen etik sätter den moraliska standard vi följer, men vetenskapliga frågeställningar begränsas inte till områden, där den är relevant. Claphaminstitutet främjar all vetenskaplig forskning, som bygger på vetenskaplig metod och vetenskapligt förhållningssätt med absolut respekt för resultat utifrån logiska resonemang och fakta, helt oavsett resultatens popularitet. Vi värdesätter särskilt nydanande forskning, metodutveckling och ifrågasättande av rådande uppfattningar. Mänsklig kunskap är ofullständig och vetenskaplig kunskap provisorisk, såsom trosuppfattningar. Inom vetenskap och tro finns ständigt utrymme för fördjupad kunskap och insikt i riktning mot absolut sanning.

Claphaminstitutet är en arena för saklig, civiliserad diskussion, där utrymme ges för olika uppfattningar, synsätt och ansatser, en intellektuellt hederlig och öppen miljö för fördjupad kunskap och insikt inom alla vetenskapsområden.