Lite slarv i sommarvärmen

Replik Expressens ledare 24 juli 2008

I en historia från OA:s och Albert Engströms tid frågas det hur man känner igen två svenskar. Svaret skulle — för hundra år sedan — ha varit att man sätter dem på en öde ö och efter ett år på ön har de ännu inte pratat med varandra. Ingen hade ju presenterat dem för varandra …

Att denna tragiska attityd inte försvunnit från svensk mark blev belagt i Expressen 24 juli. Då avfärdade den – anonyme– ledarskribenten debattartikeln ”Det bästa för barnen är att minska skilsmässorna” på DN Debatt 23 juli med att angripa artikelförfattarna: – ”När katten är borta dansar råttorna på bordet. Och när Sverige går på semester intar dårfinkarna den offentliga scenen.” Den sommarvikarierande ledarskribenten är uppenbart obekant med artikelförfattarna som därför avfärdas som ett ”de fyras gäng som tillhör något som kallas Claphaminstitutet” . Ledarskribenten har dock lyckats identifiera två andra personer bland stiftarna av Claphaminstitutet, undertecknad och Lennart Sacrédeus, som han/hon oriktigt placerar hos Livets Ord. (Prästsonen Sacrédeus är ersättare i Kyrkostyrelsen i Svenska Kyrkan och jag är pastor i Svenska Missionskyrkan.). Nå, när nu famlandet i minnets labyrinter nått sitt förmodade mål i sagda uppsalaförsamling är domen snabb: -”en högerevangelistisk idérörelse som har sina tarmar långt inne på socialdepartementet. Måtte Maria Larsson kapa av dem”. Efter att ha kallat sina meddebattörer för råttor och dårfinkar förvånar inte ledarskribentens bildspråk hämtat från obduktionernas värld. Men möjligen var det sökta ordet ”tentakler”.

Låt mig därför kort presentera artikelförfattarna. Familjerådgivaren Alf B Svensson är leg. psykolog, författare och föredragshållare om skilsmässor och familjerådgivning. Han är inte, som ledarskribenten misstar kristdemokrat som sin namne Alf Svensson, partiets förre partiledare, och som ledarskribenten sammanblandar honom med. Lektor Lars-Göran Sundberg är filosofie doktor på en avhandling om äktenskap och familj och arbetar även som pastor med inriktning på familjerådgivning och själavård. Magnus Göransson är barn- och ungdomsläkare, varav engagemanget just för barnens situation i skilsmässor. Annelie Enochson är sedan åtta år riksdagsledamot (kd) och har engagerat sig för utsatta barns situation. Stiftelsen Claphaminstitutet (www.claphaminstitutet.se) är en kristen ekumenisk tankesmedja, grundad i januari 2008. Bland de 75 stiftarna finns ledande personer från i stort sett alla kristna kyrkor och samfund i Sverige, från ortodoxa och katoliker till pingstvänner och lutheraner. Liksom forskare, akademiker och företagsledare.

I sak har dock ledarskribenten inte mycket att invända mot debattartikeln, och medger att ”skilsmässor är ingen framgångssaga” och att ”i lag försvåra skilsmässor får bara konfliktnivån att eskalera” liksom att artikelförfattarna ”har rätt i att barn inte mår bra av att mista kontakten med sin pappa”.

Att ledarskribenten kallar hänvisningen till en ny rapport från Folkhälsoinstitutet, och Dr. Anna Sarkadi vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, för ”religiöst motiverade irrläror”, ”svavelosande slarv” är mer svårbegripligt. Men det måste hänga samman med hans/hennes felläsning av artikeln att ”Claphaminstitutet vill göra gällande att de 45 000 barn som varje år går igenom en separation tar så stor skada att lagstiftningen måste göra det svårare att skiljas”, trots att debattartikeln just säger ”Samhället skall inte göra det svårare att skiljas. Inte heller skuldbelägga ensamstående föräldrar. De är ofta enastående föräldrar som gör en fantastisk insats. Men samhället bör göra det lättare att hålla ihop.” Förslaget som artikeln mynnar ut i — att sätta upp ett nytt folkhälsopolitiskt mål: ”minska antalet skilsmässor – speciellt i barnfamiljerna” — kommenteras dock inte.

Man får anta att den ovane ledarskribenten arbetat under tidspress, och då är lite slarv kanske ursäktat. Får vi rekommendera en enkel faktasökning nästa gång.

Tuve Skånberg

Direktor för Claphaminstitutet

En rättelse och beklagande var införd på ledarsidan i Expressen 24 juli och repliken (kraftigt förkortad) var införd i Expressen 25 juli 2008

Dela innehållet

Tags :

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *