Miljön – ett gemensamt uppdrag från Gud

Sverige har nu tagit över ordförandeklubban i EU, med stora möjligheter att påverka inriktningen på unionens politik. En av halvårets viktigare händelser är FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november. Den svenska regeringen har här ett gyllene tillfälle att ta täten i den gemensamma strävan mot en hållbar miljö. I dagsläget finner vi dock anledning att ge Sverige betyget icke godkänt på miljöområdet.

Kristna, i synnerhet evangelikala kristna, beskylls ofta för en överdriven fokusering på privatmoral samtidigt som man negligerar de frågor som berör hela världen. Detta stämmer måhända i en del fall, men det är en klart onyanserad bild. Vi vill med denna debattartikel understryka varför miljöfrågan är en central del i en biblisk grundsyn.

I kristen tro är det centralt att jorden med all dess myllrande liv är skapad av Gud och därför bör människan sätta upp höga mål som förvaltare av miljön på denna vår gemensamma ö i universum. Men eftersom vi människor har en fallenhet för egoism släpper vi dessvärre alltför ofta ansvarsuppgifter som angår fler än oss själva. Det gäller såväl när vi agerar privat som kollektivt. Men detta betyder inte att vi ska sänka målen, vi bör tvärtom tydliggöra dem och med ökad iver försöka nå dem.  En viktig uppgift för kristet miljöarbete är att rikta stark kritik mot vår omättliga, egoistiska konsumtion och livsstil som driver på koldioxidutsläppen och i stort sett all miljöförstöring.

Ett konkret exempel där såväl den nuvarande som föregående regeringar har brustit på miljöområdet gäller den statliga energijätten Vattenfall. Företaget har under de sista åren medvetet marknadsfört sig som ett miljövänligt bolag. Företaget satsar bland annat stora summor på teknik att fånga in och lagra koldioxid från koleldningen. Även om sådana goda initiativ har tagits är Vattenfall fortfarande Sveriges ojämförligt värsta klimatbov genom företagets kolkraftverk i Tyskland. För att få ett begrepp om företagets klimatpåverkan kan vi erinra om att hela Sverige år 2006 släppte ut 60 miljoner ton koldioxid. Detta kan jämföras med att enbart Vattenfall samma år släppte ut ohyggliga 84 miljoner ton av samma växthusgas. Och som inte detta vore nog bygger företaget just nu ytterligare två kolkraftverk på andra sidan Östersjön, vilket kommer att öka utsläppen ännu mer.

Det är inte rimligt att svenska staten äger, driver och därtill bygger ut anläggningar som släpper ut dessa oerhörda mängder växthusgas. Det vore verkligen något gott om vårt land kunde ta täten i en fruktbar förhandling om EU:s framtida energi- och miljöpolitik. Men Sverige gör då väl i att sopa rent framför egen dörr. Vilka konkreta steg som bör tas lämnar vi åt de politiska organen att besluta, men det finns alla skäl i världen för den svenska regeringen att på ett tydligare sätt låta sin energi- och miljöpolitik utgå från goda etiska principer.

Den kristna världsbilden ger en hållbar grund för ställningstaganden i frågor av vitt skilda slag.  På miljöområdet baseras en kristen grundhållning främst utifrån Guds uppdrag till människan i första Mosebokens andra kapitel . Här gör Gud människan till en myndig varelse med mandat att själva ha det fulla ansvaret för den planet vi fått att förvalta. ”Jorden är ett lån från våra barn” brukar man säga. Det är riktigt, men den är även en tillgång som Gud har gett människan i uppdrag att förvalta och vårda.  I detta uppdrag ligger ett rimligt hushållande med resurser, en miljövänligare livsstil och en strävan mot en mindre miljöpåverkande energisektor.

En ateistisk världsbild hävdar att den naturliga världen är allt som existerar, och här ligger givetvis en grundläggande skillnad från den kristna tron, som menar att det även finns en större verklighet. Detta innebär dock inte att kristendomen är ointresserad av vitala frågor som rör den naturliga skapelsen såsom miljöfrågorna. Tvärtom – övertygelsen att vi människor har ett gudagivet mandat att förvalta skapelsen ökar vårt ansvar för naturen och bör ta sitt uttryck i ett större engagemang för ett tydligt och kraftfullt miljöarbete. 

Ivar Gustafsson, docent i matematik

Samuel Brohede, fil dr i miljövetenskap

Stefan Holmström, missionsföreståndare EFS

Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet

Artikeln var publicerad i Västerviks tidning 2009-08-27 och i Dagen 2009-08-28

Tags :

1 Responses

  1. Jag håller med om att man som kristen ska värna om miljön och naturen.
    Däremot vill jag påstå att artikelns springande punkt, att vi måste försöka bekämpa utsläpp av CO2, inte har vetenskapligt stöd. Det är ett (rent?) spel där de politiska syftena har åsidosatt god vetenskaplig sed. Sätter man sig in i problemställningen blir det ganska tydligt att temperaturen är det som orsakar CO2-halten och inte tvärtom. Det också ganska tydligt att solens aktivitet är det som påverkar den globala temperaturen och att denna temperatur nu är fallande.
    För den som är intresserad och vidsynt läs detta: http://carbon-sense.com/wp-content/uploads/2008/05/hertzberg.pdf
    Klimatalarmisterna påstår att vi måste med alla medel begränsa utsläppen av CO2, utan att de kunnat visa att CO2 är skulden till den globala uppvärmningen och att vi kan påverka den. Man är beredd att kasta ut fantasibelopp till ingen som helst nytta och åberopar därvid försiktighetsprincipen.
    Växthuseffekten har blivit en religion, Al Gore är dess profet och man handlar med utsläppsrättigheter som avlatsbrev.
    Bibeln varnar med rätta för falska profeter…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *