Kristen etik som kompass

När jag läste nationalekonomi vid Stockholms univers­itet under några år under senare delen av 1970-talet, fick vi lära oss att det fanns två ekonomiska system; marknadsekonomi och kapitalism kontra en socialistisk eller kommunistisk ekonomi. Dessa betraktades som två jämförbara storheter.

Marknadsekonomi och kapitalism fanns i lite olika modeller; en mer mindre-stat modell av amerikansk tappning med låga skatter och begränsad statlig sektor, och en mer blandekonomisk modell av nordisk tappning, eller social marknadsekonomi, som tyskarna utvecklade efter Andra världskriget.

Även socialism fanns i olika varianter, dels en strikt statssocialistisk modell enligt Sovjetunionens mönster, dels mer arbetarstyrda modeller som till exempel Jugoslavien försökte utveckla.

Trots den omfattande kritiken mot socialismen för att vara ekonomisk ineffektiv och för bristen på demokrati, fanns det ändå ett omfattande stöd i västvärlden och i Sverige för vänsterpolitiken.

I början av 1990-talet kollapsade det socialistiska systemet. Sovjet­unionen klarade inte konkurrensen med USA, och kunde inte mäta sig med USA. Det visade sig efterhand att man hade kommit på efterkälken både ekonomiskt och tekniskt.

Och det fanns konkreta exempel i världen som bevisade marknadsekonomins överlägsenhet. Det var bara att jämföra Västtysklands utveckling med marknadsekonomi och Östtysklands utveckling med statssocialism. Ännu i dag kan man i Berlin se vilka stadsdelar som hörde till Öst- respektive Västberlin. Ett annat flagrant exempel är Sydkorea och Nordkorea, där Sydkorea har utvecklat en blomstrande och snabbväxande ekonomi, medan Nordkorea har sjunkit allt längre ner i totalitär diktatur och fattigdom. Backar man tillbaka till 1950-talet var Nordkorea mer välmående än Sydkorea.

Så marknadsekonomin vann segern i denna globala kamp. Även om Kina fortfarande är en diktatur och socialistiskt, har man öppnat upp för mycket av marknads­ekonomins principer.

Erfarenheten har visat att ett system med fri företagsamhet är överlägset en statsstyrd och statskontrollerad ekonomi.
En viktig anledning är att det ger utrymme för människors egna initiativ och entreprenörskap.

Men marknadsekonomin behöver man slå vakt om. Den kan hotas på många olika sätt. Ett hot är korruption som gör att den fria konkurrensen inte fungerar. Ett annat är när de privata företagen blir så stora och mäktiga att de får monopol och för stor makt. Det finns en fara i marknadsekonomier att stora företag gynnas på bekostnad av små företag. Ett tredje hinder är brister i den globala handeln. Det har varit en skevhet i världshandeln så att de fattiga ländernas produkter ofta har varit belagda med tullar, medan de rika ländernas har fått säljas fritt över hela världen. Jordbrukssektorn är ett exempel på detta.

Därför behöver politiken stödja marknadsekonomin. Detta genom att både bemöta den kritik från vänstern som ständigt poppar upp, men också genom att ta tag i marknadsekonomins inre tendenser till att utvecklas i fel riktning. Marknaden behöver en tydlig etisk kompass för att fungera bra. Här kan kristna kyrkan bidra till att utveckla den etiska kompassen. Marknaden behöver en bra etik och ett socialt engagemang.

Stefan Swärd, pastor i Elimkyrkan, Stockholm, ordförande för Claphaminstitutet

Artikeln var publicerad i Världen idag 2011-07-22

Dela innehållet

Tags :

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *