Konsumera för en rättvisare värld

Den 8 augusti inföll den så kal­lade ekologiska skuldens dag, ”Overshoot Day”. Nu har hela detta årets ekologiska budget förbrukats, och nu lever vi över våra tillgångar resten av året. Det är en tydlig trend att Over­shoot Day infaller allt tidigare på året. På 15 år har den ekologiska skuldens dag flyttats nästan två månader. Som kristna är det oundvikligt att vi inför denna utveckling reflekterar över vårt ansvar för skapelsen och det uppdrag att bevara och förvalta den som ligger centralt i den kristna tron och livsstilen. Vi lyckas uppenbarligen dåligt med den uppgiften.

Ett annan fundamentalt arbete som ligger i linje med Bibelns uppmaningar gäller att se till de fattiga, och här har vi glädjande nog lyckats bättre. FN:s definition av extrem fattigdom är att försöka överleva på mindre än 1,25 dollar om dagen, vilket motsvarar ungefär 11 svenska kronor. De senaste åren har det skett stora framsteg när det gäller att minska fattigdomen i världen.  År 1990 levde 35 procent av världens människor i extrem fattigdom. Idag är siffran 15 procent och det betyder att andelen extremt fattiga i världen har halverats på 25 år.

Enligt Hans Rosling, professor i internationell hälsa, är världen inte överbefolkad. Men en rättvisare fördelning av jordens resurser, en global utjämning är angelägen. Detta rimmar väl med bibelordet i Andra Korinthierbrevets åttonde kapitel där det står: ”Han med mycket fick inte för mycket, han med litet fick inte för litet.”

Roslings konkreta råd till oss konsumenter är att välja produkter med tanke på BNP hos de länder som vi handlar från och välja de med lägst BNP. Att välja rättvisemärkta, ”Fair Trade”, produkter hjälper till vid fattigdomsbekämpning.

Ett exempel är att många livsmedelsbutiker nu erbjuder Fair Trade-blommor från Nairobi i Kenya. Detta kommer fattiga till stor hjälp genom arbetstillfällen inte minst för kvinnor.

Att välja produkter med tanke på de fotavtryck på miljön som de gör med avseende på produktion, transport och handel är viktigt för det globala klimatet.

Detta är inte helt enkelt för oss vanliga konsumenter men det finns möjlighet att skaffa sig kunskap om man så önskar. Exempelvis kan det vara bättre att lämna tomma mjölkpaket till återvinningsstation som de är än att skölja dem med varmvatten. Det kan även vara bättre att importera tomater från Spanien än att köpa närproducerade i svenska växthus, eftersom de senare är en större belastning på miljön, totalt sett.

En relevant fråga ställd i Bibeln är: ”Vem är min nästa?” Vi tänker kanske ofta att det gäller våra närmaste, våra grannar eller de vi umgås med. I ett globalt perspektiv och med tanke på tillståndet i världen så kan svaret vara: Var och en som påverkas av mina beslut är min nästa.

Samuel Brohede, fil dr i miljövetenskap

Ivar Gustafsson, docent i numerisk analys

Ingemar Tidefors, fil mag i religionsvetenskap

Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet

Artikeln publicerad i Hemmets Vän 2016-08-25

Tags :

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *