Huka inte för den statliga styrningen

Högskoleverket har genomfört en omfattande utvärdering av utbildningar inom teologi och religionsvetenskap. Man ifrågasätter flera universitets och högskolors rätt att examinera studenter i religionsvetenskap och teologi och flera nya ansökningar om examensrätter vid enskilda teologiska högskolor avslås. I skottgluggen hamnar nästan all frikyrklig teologisk utbildning med högskolestatus.

Vi tycker att Högskoleverkets granskningar i för stor utsträckning är präglade av ganska snäva och föråldrade synsätt där högskoleverksamhet strikt ska strömlinjeformas. Akademisk frihet måste också innebära frihet för enskilda högskolor att utveckla sin särart, och det måste vara möjligt att utveckla en konfessionell studiemiljö och samtidigt hålla en akademisk standard.

Det är mycket oklart vilka kriterier som Högskoleverket använder i sina bedömningar. Eftersom en rad olika teologiska utbildningar kritiseras mer än tidigare, så måste kriterierna ha ändrats och skärpts men det framgår inte på vilket sätt. Det är också uppenbart att man premierar allmän religionsvetenskap framför teologi  – utifrån vilken grund gör man det?

Högskoleverket har en tydlig agenda att pressa de olika teologiska utbildningarna att bli allt mindre konfessionella, och låta en tydlig tro bli en otillåten grund för huvudmannaskap, studentrekrytering och lärarrekrytering. Den formen av statlig styrning finns det all anledning att ifrågasätta och gå emot.

Konfessionella skolor med en tydlig bibelsyn behöver inte vara en motsats till hög akademisk nivå. Västvärldens universitet har historiskt sett vuxit fram utifrån en kristen grund och under kyrkans huvudmannaskap. Det har varit en god jordmån för den moderna vetenskapen att växa fram i. Och i många andra länder ses det inte med misstänksamhet att utgå från en tydlig konfession när man bedriver universitetsverksamhet. Det är snarare så att Sverige driver en ytterlighetslinje i dessa frågor.

Man behöver också komma ihåg att den teologiska utbildningen bedrivs främst för att utbilda präster, pastorer och missionärer, och arbetet ska utföras utifrån en trosmässig grund. De möjliga arbetsgivarna för denna typ av yrkesgrupper har knappast intresse av att anställa icke-konfessionella religionsvetare.

Inom olika akademiska ämnen finns det varierande konfessioner och dogmer som man utgår ifrån vid både undervisning och forskning. Den feministiska forskningen är ett aktuellt exempel. Ett klassiskt ämne som nationalekonomi bedrivs i huvudfåran utifrån tydliga värderingar om en liberal marknadsekonomi. Den strikta synen på objektivitet är idag ett ganska förlegat begrepp. Men det tycks tydligen fortfarande prägla Högskoleverkets bedömningar av teologiutbildning i Sverige. Vid konfessionella teologiska utbildningar där man utgår ifrån en tydlig tro så redovisas dock utgångspunkterna öppet, vilket ofta inte sker vid annan typ av akademisk verksamhet.

Församlingsrörelser som bedriver utbildningsverksamhet har en stor möjlighet att tydliggöra profilen. Detta sker genom utbildningar som kombinerar en offensiv bibeltro med vetenskapliga metoder. Världen över växer det fram kvalificerade utbildningar som utrustar och tänder brinnande förkunnare med de redskap som samtiden kräver.

Det är dags att sluta huka oss för den statliga styrningen och göra upp med en liberalteologisk inriktning som allvarligt har urholkat både prästers och pastorers trosliv och församlingarnas andliga liv.

 

Stefan Swärd, ordförande i Claphaminstitutet

Anders Sjöberg, avgående missionsföreståndare i EFS

Dan Salomonsson, pastor i pingstkyrkan i Uppsala

Ulf Ekman, pastor och grundare av Livets ord, Uppsala

Stefan Gustavsson, generalsekreterare i Svenska Evangeliska Alliansen

Samtliga är styrelseledamöter i Claphaminstitutet

Artikeln var publicerad i Dagen 2009-06-16

Dela innehållet

Tags :

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *