Bo Rothstein menar att forskning visar att mer religiös tro och aktivitet i ett land leder till att folk litar mindre på varandra och korruptionen ökar. Men det är svårt att definiera religion som förklaringsvariabel när den hänger ihop med rad andra samhällsfaktorer, och när religioner skiljer sig så kraftigt åt. Sambandet mellan religion och samhälle har väckt intresse i alla tider: av forskare, religiöst aktiva och troende politiker. Den berömde sociologen Max Weber hävdade redan för över 100 år sedan att protestantismen var en viktig förklaring till ekonomiskt välståndRead More
Sverige är på många sätt fantastiskt. När vi ser vad som sker över världen ökar tacksamheten för att vi har demokratiska rättig­heter, inte minst religionsfrihet.Samtidigt är vårt land ett av världens mest sekulariserade, åtminstone på ytan. Det är bland annat resultatet av en process som påbörjades redan under Upplysningen, då Voltaire och flera andra filosofer reagerade mot befintliga maktstrukture­r. Utvecklingen mot en ensidig förnuftstro tog fart, med universiteten som ledande aktörer. På senare tid har nyateismen och humanismen fört stafettpinnen vidare med en tidvis aggressiv religionskritik och hyllande av det mänskligaRead More
I den linjeartikel för ett årtionde sedan som blev upptakten till ateisternas intresseförening Humanisterna, hävdade Christer Sturmark: ”Vi måste ifrågasätta religionens existensberättigande som normgivare i ett modernt samhälle” (SvD 04-06-21).  Att Sturmark har ambitionen att förverkliga sin och ateisternas agenda i svensk rikspolitik syns av att han kandiderat på Folkpartiets riksdagslista för Stockholms län, tillsammans med partiledaren Jan Björklund. Har då den kristna tron ett existensberättigande som normgivare, inte bara för enskilda troende utan för ett helt samhälle? Ja, varifrån skulle vi annars ha fått och få själva de grundvärderingarRead More
NASA har nyligen upptäckt tre så kallade superjordar. En av planeterna är den mest jordlika planeten som någonsin upptäckts. De senaste årens upptäckter av så kallade exoplaneter – planeter i andra solsystem – har väckt hopp om att människan ska kunna finna nya livsformer. I skrivande stund har över 300 stycken upptäckts. Förutom de nyupptäckta superjordarna, så har även intresset rört den planet som går under namnet Gliese 581 d, och som befinner sig på 20 ljusårs avstånd från oss. Planetens storlek och avståndet till moderstjärnan gör att förhållandena inte tycks skiljaRead More
Det som är dyrbarast i livet kan inte vetenskapen bevisa. Det ligger utanför dess kompetens att yttra sig om en tavlas skönhet, om ett musikstycke är vackert, om kärlek finns eller om Guds omsorg. Det finns faktiskt människor som saknar förutsättningar att uppleva något av detta. Några är totalt färgblinda, ytterligare fler är färgblinda för skillnaden mellan gult och blått, och 8 procent av män är färgblinda för skillnaden mellan rött och grönt. Medfödd amusi, tondövhet, finns hos en av 25 personer. De kan inte höra skillnad mellan små intervaller,Read More
Samlad forskning visar att den psykiska ohälsan har ökat i Sverige sedan 1990-talet. Speciellt ungdomar är drabbade. Så många som en av fyra 16 – 18-åringar lider av psykisk ohälsa. Många flickor uppger att de inte trivs med livet och att de känner sig ångestfulla, deprimerade och stressade. Var tredje flicka i årskurs 9 uppger att hon känt sig nere mer än en gång i veckan. Orsaker till dessa ohälsoförhållanden är många och i regel mycket komplicerade. Bot är i dag i många fall rent medicinsk, i form av antidepressivaRead More
Modern naturvetenskap kan användas till mycket. Exempelvis till att hävda att ingen har fri vilja. För filosofen och ateisten Sam Harris är ansvar en illusion. När domaren Wenche Elizabeth Arntzen läste upp domen mot Anders Behring Breivik slog hon fast att det är något gott att hållas ansvarig för sina handlingar. Rätten drog slutsatsen att terroristen var tillräknelig – något som många är glada över. Men i skärningspunkten mellan filosofi och neurovetenskap hävdas ofta att alla människor djupast sett är icke tillräkneliga, om vi därmed menar att de skulle kunnatRead More
Med frispråkiga män som Richard Dawkins, Christopher Hitchens, Sam Harris och i vårt land Christer Sturmark i spetsen har nyateismen under ett decennium varit en kraftfull röst i det offentliga samtalet kring tro och religion. Kraftfull, men förbluffande aggressiv, kanske bör tilläggas. En studie av dessa centrala förkunnare visar tydligt att de nutida ateisternas främsta företrädare lagt sig till med en häpnadsväckande intolerant, ibland närmast totalitär inställning. Rörelsens okrönte ledare Richard Dawkins menar frimodigt att alla former, även uppenbart goda religiösa uttryck måste motarbetas kraftfullt: ”Det vi måste ta tillRead More