Så står vi åter inför kyrkovalet, denna underliga och typiskt svenska konstruktion som sedan länge har överlevt sig själv. Det är nu över två decennier sedan Svenska kyrkan upphörde att vara statskyrka, och det är hög tid för de politiska partierna att lämna kyrkan i fred. En analys av partiernas kyrkopolitiska program ger dessutom intrycket att de själva inser att de egentligen inte har i kyrkan att göra. Ändå har kyrkomötet sedan millennieskiftet kännetecknats av att de viktigaste besluten fattats av partipolitiker, där de flesta frågor i praktiken har avgjortsRead More

Det finns i kyrkliga sammanhang en utbredd sorg över det krympande antalet gudstjänstbesökare – inte bara under den pågående coronapandemin. Denna flera decennier långa kräftgång i västvärlden har flera orsaker, men också flera lösningar. Medan kristna ledare försöker hitta vägar att nå den vuxna icke kyrkvana befolkningen, behöver vi även lyfta fram vikten av att nå våra egna barn med evangeliet. Många barn med kristna föräldrar växer upp och sedan bort från kyrkan. Flera bedömare beskriver att våra församlingar varit mångdubbelt större om de unga stannat kvar i sina olika kyrkor.Read More

I år är det ett halvsekel sedan 1968 – ett ikoniskt årtal som står som sinnebild för förändring och protest mot auktoriteter. ”Alla skriver om 1968”, hävdade Per Wästberg med en lätt överdrift (SvD 22/5). 1968 grep djupt in även bland kristna. Sakta hade förändringens vindar börjat blåsa i kyrkolivet i Västvärlden från mitten av 60-talet. Men så plötsligt under 1968 tog vänsterrörelsen en väldig fart. Under sommaren kom en händelse att bli avgörande för kyrkor och samfund. Det handlar om Kyrkornas världsråds generalförsamling i Uppsala (Uppsala 68), 4–19 juli. ManRead More

Föredrag hållet vid Claphaminstitutets jubileumskonferens 23 januari 2018 Det finns några profetverser som, av naturliga skäl, oroar mig mer än många andra och det är orden hos profeten Hosea, kap 4: Hör Herrens ord, Israels folk! Herren väcker talan mot landet invånare, ty ingen trofasthet och ingen kärlek och ingen kunskap om Gud finns i landet. Förbannelser och lögner och dråp och stölder och äktenskapsbrott breder ut sig, blodsdåd följer på blodsdåd. Därför sörjer landet, alla som bor där tynar bort, också markens djur och himlens fåglar, och fiskarna iRead More

Det pågår en urholkning av demokratin i Sverige, där respekten för minoriteters övertygelser ibland ersätts av ren utmobbning. Särskilt tydligt blir detta i debatten om samvetsfriheten i vården, men det kan även noteras i försöken att avskaffa samvetsfriheten för präster i Svenska kyrkan.  Det finns ett tydligt mönster som åter och åter upprepas i det politiska Sverige. När det växer fram en parlamentarisk majoritet för en nyordning, lovar man respekt för dem som har samvetsbetänkligheter. Det visar sig dock snabbt att den respekten inte omfattar nya generationer som vill göraRead More

För 900 år sedan utspelades investiturstriden. Den tysk-romerske kejsaren tog strid för att själv få utse biskopar i kyrkan. Påven vägrade, och kejsaren valde nesan att vandra till Canossa och vika sig i frågan. Konflikten kunde till slut lösas 1122 i en kompromiss där kyrkan utsåg sina egna ämbetsinnehavare, men där kejsaren ändå fick informellt inflytande över processen. Den som undrar om sådana konflikter bara hör historien kan inte blunda för det kyrkoval som utspelas i Sverige kommande söndag. De riksdagspartier som ännu finns kvar i kyrkopolitiken för nu enRead More

Det är valår för Svenska kyrkan. Den 17 september hoppas kyrkans ledning att många kyrkotillhöriga ska lägga sin röst på dem som ska bli förtroendevalda. Vilket vägval gör kyrkan inför framtiden? Det finns åtskilliga förslag hos de olika nomineringsgrupperna. En viktig fråga är kyrkosynen.­ Ska kyrkan vara en spegel av samhället eller har den ett unikt, annorlunda uppdrag? För den enskilde är det i denna reflektion av stort värde och hjälp att se på kyrkohistorien. Ett av de mest värdefulla dragen i Johan Sundeens nyligen utgivna studie, 68-kyrkan, är de förbindelsetrådar tillRead More

Ännu betydelsefullare blev den helbibel som Luther gav ut 1534. I dess struktur har Luthers vägval haft ännu större genomslag. Nya testamentet innehåller de traditionella 27 böckerna, dock med en speciell ”Luthertwist”.  Han placerade 23 numrerade böcker i den traditionella ordningsföljden. I en sista onumrerad grupp placerade han fyra böcker som varit omtvistade i fornkyrkan och som han själv hade svårt för, bland annat utifrån sin evangelieförståelse: Hebreerbrevet, Jakob, Judas och Uppenbarelseboken. Det geniala greppet gällde Gamla testamentet. Där har Luthers vägval fått ett enormt genomslag. Med ett ”Alexanderhugg” lyckadesRead More