Staten ska inte lägga sig i bibeltolkning

Ungdomsstyrelsen förmedlar verksamhetsbidrag och projektstöd till en rad olika ungdomsföreningar. Myndigheten har fått i uppdrag att stödja regeringen i arbetet med frågor som rör det civila samhället, vilket utgår från propositionen ”En politik för det civila samhället” (2009/10:55). Där framgår det att både det civila samhället och det offentliga ”har ett långsiktigt intresse av att renodla rollerna och undvika alltför långtgående sammanblandning”. Politiken ska ”stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opinionsbildare och med en mångfald verksamheter”.

Det är därför uppseendeväckande att Ungdomsstyrelsen valt att med 355000 kronor stödja Riksförbundet Ekumeniska grupperna för kristna hbtq-personers (EKHO) arbete för att påverka Frälsningsarméns bibeltolkning. Sedan när blev det statens uppgift att korrigera hur de religiösa samfunden tolkar sina urkunder?

I samtliga kristna sammanhang pågår det idag samtal kring bibeltolkning och sexualitet. När då staten genom Ungdomsstyrelsens beslut väljer sida i en för många viktig teologisk diskussion – hur man väljer att tolka Bibeln – sätter det offentliga krokben för det fria och villkorslösa samtalet. En röst av många i den offentliga debatten får försprång på skattebetalarnas bekostnad. Något som knappast renodlar rollerna mellan det civila samhället och det offentliga.

Ansökan till Ungdomsstyrelsen ger bilden av det gamla statskyrkomonopolets obligatoriska katekesförhör runt om i de svenska stugorna. EKHO har ”en strategi” som innebär att ”vi ska påverka ledningen (för Frälsningsarmén) i Sverige”, bland annat genom ”utbildning och seminarier i bibeltolkning”. De söker pengar för att ”påverka ledningen, 3 tillfällen, planera utbildning, 2 tillfällen, ta in föreläsare, samtal regionalt och centralt”.

Konventikelplakatet med de av staten påbjudna husförhören avskaffades 1858, full religionsfrihet infördes 1952, kyrkan skiljdes från staten 2000; staten ska därför inte lägga sig i hur varken EKHO eller Frälsningsarmén, tolkar Bibeln. Vi har nämligen alla rätten att tolka Bibeln precis hur vi själva vill. Vad som är en rimlig respektive orimlig tolkning ska diskuteras i öppen debatt och i dialog med bibelforskning – inte genom statlig påverkan.

I ett öppet och demokratiskt samhälle har alla rätt påverka den allmänna opinionen i tal, skrift och öppen debatt. Det gäller både EKHO och Frälsningsarmén. Men det är djupt problematiskt när staten går in och stöttar en fristående organisations arbete med att påverka en annan fristående organisation. Genom beslutet att stötta en viss bibeltolkning och motarbeta en annan bibeltolkning kliver Ungdomsstyrelsen över gränsen för sitt uppdrag och blir teologisk skiljedomare. Myndigheten blir därmed en kopia av det gamla DDR där staten gav sig in i det civila samhället för att föra fram den ”rätta” ideologin.

Till demokratin hör föreningsfriheten som tillförsäkrar medborgarna rätten att bilda och tillhöra föreningar och organisationer, vilka inte är kontrollerade av staten, och som har friheten att bilda opinion.

Ingen invänder mot EKHO:s rätt att försöka införliva sin bibeltolkning i Frälsningsarmén eller om Frälsningsarmén skulle vilja försöka påverka EKHO:s läsning av Bibeln. Men det är inget som staten ska sponsra. Genom projektbidraget till EKHO har Ungdomsstyrelsen gått emot sitt eget uppdrag och istället bidragit till den sammanblandning mellan stat och det civila samhället som man enligt sina egna direktiv ska undvika.

Vi kräver därför att Ungdomsstyrelsen ser över sina rutiner för att i framtiden avstå från den sammanblandning som nu har skett.

STEFAN GUSTAVSSON

teolog och generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen, Fellow vid Claphaminstitutet

Artikeln var publicerad i SvD 2013-01-30

Dela innehållet

Tags :

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *