Flickaborter är våld mot kvinnor

I Sverige utförs det 37.000 aborter per år. Vi har haft fri abort sedan 1974 och fram till den 18:e graviditetsveckan får kvinnan bestämma själv om hon vill behålla barnet eller inte. Den senaste veckan har frågan om aborter på grund av kön hamnat på agendan. Professor emeritus Lars Hamberger hävdar att 100 aborter utförs i Sverige varje år på grund av kön. Senaste veckan har det avslöjats att norskor åker hit för att utföra aborter på den grunden. Och nästan alltid handlar det om aborter av flickor. En anledning till ”abortexporten” är att Norge har fri abort till den 12:e graviditetsveckan, i jämförelse med Sveriges 18:e vecka.

Barnets kön kan bestämmas genom moderkaksprov (vecka 8-10), fostervattenprov (vecka 13-17) eller med en enkel ultraljudsundersökning (vecka 16-18). Kvinnan har rätt att begära information om fostrets kön.

Flickaborter brukar i den internationella debatten klassas som våld mot kvinnor och räknas in i alla de brutaliteter i världen som skördat många miljoner kvinnors liv under många år. Det är en del av det patriarkala förtrycket.

Ulf Hedberg, ordförande för Svensk förening för obstetrik och gynekologi sade i en intervju häromdagen: ”samtliga gynekologiska föreningar i världen fördömer det här. Det förekommer i Indien och i Kina. Det handlar om flickfoster och har lett till stora demografiska konsekvenser”.

Bloggsfären har engagerat sig i debatten och det man kan konstatera är att de flesta bloggare är emot aborter på grund av kön.

En företrädare för en handikapporganisation har senaste dagarna ställt frågor om varför sjukvården dagligen tar prover för att se om ett barn har funktionsnedsättning eller Downs Syndrom, för att sedan erbjuda abort. Han ställde frågan varför det skulle vara mindre fel. Ett samhälle som protesterar emot selektiva aborter när det gäller kön, men inte när det gäller funktionshinder, är ett samhälle som i sin grundsyn nedvärderar personer med funktionsnedsättningar. Eller?

Debatten visar igen på den moraliska laddning som finns i abortfrågan. I detta fall krockar den abortliberala synen med det moraliskt tvivelaktiga i att abortera på grund av kön, men det finns också tveksamheter varför friska barn ska värderas högre än sjuka barn.

Och hela systemet med att skilja på önskade barn och oönskade barn, är det inte detta som är hela systemets bräckliga etiska grund. De oönskade aborteras medan de önskade får leva vidare. Ett system som trots all vår upplysning lever kvar under livet, människor sorteras och värderas olika, och vi tar det för givet.

 

Stefan Swärd, ordförande för Claphaminstitutet

 

Artikeln var publicerad i Aftonbladet 2009-03-03

Dela innehållet

Tags :

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *